4 augusti, 2020

Minskade klimatutsläpp med moduler i massivträ

Äldreboendet Slottet byggs i partnering mellan Falu kommun och ByggPartner. Huset har en hybridstomme i trä, stål och betong. Ett slankt stålskelett stabiliseras av trapphus i betong. Mellan dessa är väggar golv och tak i massivträ.

Modulbaserat byggande i trä har stor framtidspotential, inte minst av klimathänsyn. I Falun slutför kommunen tillsammans med ByggPartner ett nytänkande husprojekt med moduler av massivträ.

Den gråbruna träfasaden växer upp mot en blå himmel och absorberar ljuset på ett behagligt sätt. Vi står framför ett hus som präglas av nytänkande i stomme, konstruktion och material, men också i processen som ledde fram till viktiga beslut.
Det innovativa bygget finns i Falun och är ett äldreboende med det storslagna namnet Slottet. Kanske träslottet hade varit ett mer beskrivande namn, för innanför ytterpanelen av värmebehandlad furu hittar vi en stomme av massivträ. Enorma platta byggelement i korslimmat trä utgör byggnadens väggar och golv.
– Att bygga i massivträ är bra på många vis, inte minst för oss som entreprenör. Det går snabbt att montera, ger en bra arbetsmiljö och förenklar installationsarbetet, förklarar Johan Karlsson, som är arbetschef för ByggPartner i Dalarna/Gästrikland.
Att trä i de flesta fall är klart bättre ur klimatsynpunkt, jämfört med stål och betong, har gjort att intresset för att bygga större projekt i trä har ökat kraftigt i Sverige på senare år.
ByggPartner har byggt skolor i trä, datahallar i trä, vårdboenden, gruppboenden och förskolor i trä. Beställarna är ofta offentliga och nyfikna på möjligheterna med trä som byggnadsmaterial. Genom livscykelanalys kan ByggPartners projekteringsledare ta fram bra beslutsunderlag med jämförelser mellan olika material.
– Vi vill att kunden ska få korrekt data kring de klimatfördelar som finns i en trästomme, jämfört med betong. Då är valet faktabaserat och mätbart, inte baserat på åsikter, säger Johan Karlsson. Tidigt i arbetet med Slottet genomförde ByggPartner en livscykelanalys för att få ett beslutsunderlag kring valet av bland annat stomme. Det medförde att den betongstomme som var föreskriven ersattes med en trästomme.

En av möjligheterna med trä är det modulära byggandet. När olika grundformer förtillverkas av massivträ och sedan byggs samman till de volymer som behövs för ett visst projekt. Detta anses av många vara en av nycklarna till hållbart byggande. I förlängningen kan det innebära en standardisering av tillverkningen av byggnadsdelar, med stora fördelar, inte minst för klimatet.
Att bygga standardiserat behöver inte betyda sämre kvalitet, menar Lars Ringsby, tidigare chef för sektorservice på Falu kommun och beställarens ombud i projektet Slottet.
– Jag är övertygad om att vi kan få mycket bättre hus genom att bygga standardiserat. Det är logiskt. Vi lär oss vilka rumstyper, metoder och material som funkar bäst. Sedan bygger vi serier av just de här rummen, i olika kombinationer.

Det modulbaserade byggandet utesluter inte andra byggnadsmaterial. I fallet Slottet är konstruktionen baserad på en träkonstruktion som kompletteras av stål och betong, där de olika materialens egenskaper utnyttjas på bästa sätt.
– Ofta kan en hybrid vara den perfekta medelvägen, säger Johan Karlsson. Vi vill ha mycket trä i konstruktionen, men också utnyttja de möjligheter som finns i stål och betong.

För medarbetarna på ByggPartner är det viktigt att låta vissa grundläggande värderingar styra projekten. Att aktivt verka för ökat träbyggande är en sådan värdering, att jobba i partnering är en annan. Ofta är dessa drivkrafter tätt förenade. En kund som vill jobba i partnering är ofta öppen för nya idéer.
Slottet har rönt stort intresse från högskola och näringsliv med sin genomarbetade konstruktion. För Falu kommun är byggnaden en del i ett större tänk kring modulärt träbyggande som ligger rätt i tiden och Lars Ringsby är mer än nöjd.
– Projekteringen av Slottet har präglats av ett fritt tänkande kring material och lösningar. Det är ett mycket modernt bygge vill jag påstå.